Jente- og guttefarger.

[Klussedull]

Poenget mitt er at barn skal slippe å bli mobbet fordi foreldre bare MÅ ha gjennom egne meninger via klærne til barna. Dersom du er en kollega slik som du sier, så er vel du også fult klar over at barn i familier med noen utfordringer har godt av å slippe den belastningen sosiale vansker kan være? I tillegg er du vel også såpass klok at du veit at det muntlige språket er lettere å tolke og forstå enn det skriftlige inne på et forum, skrevet av en mamma med dårlig tid i hverdagen...? Så du velger å tolke det jeg har skrevet i verste mening, uten å huske på at det kan ligge mye mer bak et utsagn.
Og holder nok ikke meninger for meg selv, kanskje derfor jeg blir ansett som en reflektert kollega som setter lys på ulike problemstillinger, og ser kompleksisteten for hvert enkelt barn.

De slipper å bli mobbet om ikke barna får trøkt meninger om hva som er feil via korttenkte kommentarer fra voksne som burde vite bedre. En 2-åring tenker ikke automatisk «Shit, jeg har utovertiss, da må jeg passe meg for lilla og rosa gitt», men små stygge drypp fra voksne og fra andre barn som plukker det opp fra voksne, det derimot, det kan ødelegge selvfølelsen til mange barn. Og DET skaper mobbing.

Når du påstår at det er barnemishandling at barn går i ulike farger fremstår du alt annet enn reflektert. Slike ord bør spares til det som faktisk ER mishandling, for der er farger på klær bare småtterier.

 

[nallepia]

Som jag har förstått det så handler inte detta om att nekte barn noe som helst om dem väljer kläder själva. Känns som det vänds och vrids på meningar här för att vi skal få fram lite näthat? Att på liv och död dra på gutterne sine arvegods som er rosa med blonder på, trots att han inte vill, er noe helt annat än att stötta honom om han själv VÄLJER den genseren.

Varför skal det hackas på varandra här inne? Varför har föräldrarollen (helst mammor) en stum tävling om vem
som är bäst? den som lagar hemlagad ekologisk barnmat fra bunn, än den som gir barnmat fra glass? Varför kan vi inte stötta och pusche varandra när vi står i en yrkesroll (mammaroll) som rett och slett till tider er en hektisk, ubetald drittjobb? Varför kan inte var och en ha olika meningar om ting utan att man skal anklaga varandra för varken det ena eller det andra? När vuxna människor sitter trygga bakom sina skärmar och låter nedvärderande kommentare hagla över varandra, så är det inte konstigt att barnen oppförer sig som drittsekker fra tidlig alder...

 

[Klussedull]

Som jag har förstått det så handler inte detta om att nekte barn noe som helst om dem väljer kläder själva. Känns som det vänds och vrids på meningar här för att vi skal få fram lite näthat? Att på liv och död dra på gutterne sine arvegods som er rosa med blonder på, trots att han inte vill, er noe helt annat än att stötta honom om han själv VÄLJER den genseren.

Varför skal det hackas på varandra här inne? Varför har föräldrarollen (helst mammor) en stum tävling om vem
som är bäst? den som lagar hemlagad ekologisk barnmat fra bunn, än den som gir barnmat fra glass? Varför kan vi inte stötta och pusche varandra när vi står i en yrkesroll (mammaroll) som rett och slett till tider er en hektisk, ubetald drittjobb? Varför kan inte var och en ha olika meningar om ting utan att man skal anklaga varandra för varken det ena eller det andra? När vuxna människor sitter trygga bakom sina skärmar och låter nedvärderande kommentare hagla över varandra, så är det inte konstigt att barnen oppförer sig som drittsekker fra tidlig alder...

Og da syns jeg det å omtale noe så bagatellmessig som klesvalg som barnemishandling det verste her, virkelig! Å si at man ikke gjør det er en ting, men å faktisk gå så langt som å si at foreldre _mishandler_ (bare smak på det ordet!) barna sine av å ta på en guttebaby rosa klær. Det er noen steg forbi det å gi barnemat på glass altså.

 

[3 barns mammaen]

Jeg har latt mine gutter få bestemme selv hvilken farge de har villet ha på enkelte klær.
Noe som har resultert i bl.a knallrosa joggesko, rosa my little pony pysj osv.

I tillegg har jeg alltid bevisst kjøpt fargerike klær til dem. Gult, Orange, Lilla osv.

Og har også latt dem leke med min gamle dukkevogn, dukker og andre "jenteting".

Jeg liker ikke disse "båsene", som handelsstanden og samfunnet setter barna våre i.
Etter at eldste begynte på skolen har han nok fått høre om disse tingene. Og har flere ganger spurt om dette er jente-ting, jente-farger, jente-ditt og datt. Og jeg kjenner at jeg blir så irritert og frustrert over at barn ikke kan gjøre eller bruke de tingene som de ønsker, fordi samfunnet mener at det er "feil".

 

[Baby_2019]

Jeg synes det er såå greit når nettbutikker lar meg sortere på kjønn. Da slipper jeg å gå igjennom en haug med rosa og blonder til den kommende gutten, og biler, traktorer og superhelter i blått til jenta mi. Om de senere ønsker å gå i "klær av motsatt kjønn" er det helt ok. Men enda er det mamma som får bestemme og da kler jeg de opp slik jeg synes er fint

Forøvrig synes jeg det er lite pene gutteklær i motsetning til jenteklær. Ofte med (det jeg synes er) stygge trykk eller kleine vester/sløyfer.

 

[Moimoi]

Alle eldre mennesker f.eks tror jo at alle babyer er gutter. Har ikke tall på hvor mange ganger mi ble kalt for "han" da hun var baby, selv om hun var kledd i rosa fra topp til tå.

Man skal ikke så langt tilbake hvor rosa var gutte fargen og lyseblå jente farge. Så kanskje ikke så rart hvis de litt eldre sier han