Hjälp

[Karin m mirakel]

Allt med födsel, baby osv har varit så långt borta. Har haft jobbet och massa annat att tänka på. Men nu när jag går hemma så har jag allt för god tid att tänka. Jag är rastlös och har en slags inre oro i hela kroppen. Har aldrig varit orolig för födslen men nu helt plötsligt är jag orolig för allt: blir jag en bra mamma? kommer klena jag fixa att föda barn eller kommer jag få en chock, psykos, depresjon? samt massor av andra knäppa tankar som snurrar[&:][&:][&:]
Ena stunden strålar jag av lycka [:D] andra stunden är jag jätteorolig för allt och inget[:o]
Hur känner ni er???

 

[ildrii]

Hei!

Har det akkurat slik selv jeg... Har nok for god tid til å sitte hjemme og tenke på diverse. Plutselig slår det meg at det blir jo forjævlig vondt hele greia, for i neste øyeblikk å trøste meg selv med at "det tar jo bare så og så lang tid", det takler jeg jo? Vel, en ting er sikkert. Uansett hvor mye vi tenker på det, og gruer og gleder oss... Det gjør så vondt som det vil, og det tar den tiden det trenger!
Vi får vel bare finne oss i det sikkert... [&:]

 

[¤Steinbukk¤]

Det du beskriver er helt normalt og du kan lese om det hvor som helst! Begynner å gå opp for meg også, og jeg kan love deg det er mange tanker i omløp.......
 
Det går nok helt utmerket skal du se! Lykke til[:)]