En tøff dag, må bare syte litt :-(

[Polly32]

 Jeg har vært sykemeldt 50 - 100%  i nesten 2 måneder nå (hadde akkurat begynt i ny jobb, viste ikke at jeg var gravid når jeg takket ja til den) på grunn av hoste som jeg ikke blir kvitt. Har vært 100 % sykemeldt i to uker nå og det begynner å bli veldig tungt å være hjemme. Savner rett og slett å komme meg ut og føle meg viktig. Var på besøk på jobben i dag og der var det jo ingen, alle hadde reist på tur. Hadde jo snakket med sjefen min om dette på mandag da, men hun har nok glømt at jeg skulle komme. 

Det jeg sliter mest med for dagen er at mannen ikke vil ha sex. Det synes jeg er kjempe vanskelig. Han vil heller ikke fortelle meg noe om hvorfor, bare at det ikke er meg, men han. noen flere som har opplevd det?

 

[CharlotteHard]

Huff! Förstår det med att du saknar "att känna dig viktig". Jobbet är ju en stor del av livet vårt.
Pröva att tänka positivt iaf, det är bara för en kort period - och du ska jobba i måååånga år till efter detta;-) Att den lille och du själv är frisk är det viktigaste.

Vad gäller sex, så har det absolut blivit mindre av den varan sedan jag blev gravid...
Nu är det en bra stund sedan sist. Har prövat ta initiativet några ggr - men han har inte varit helt där...Förstår om du blir sårad och frustrerad - det blir iallafall jag!
"Jag är så trött - vi ska ju tidigt upp imorgon", trodde jag var förbehållt oss kvinnor att uttrycka;-)

Näe, som sagt - Pröva att tänka positivt och njut av den tiden du får för dig själv nu - det blir garanterat mindre av det senare. Vad gäller sexet - pröva att få honom att förstå att du behöver få veta vad som "tar emot" för honom. Att du gärna vill, men känner dig sårad när han bara viker undan, utan att säga något.

Kram till dig, och lycka till med världens viktigaste jobb (att vara gravid) framöver.

 

[Enitsirhc]

Jeg har følt det litt sånn ang jobben en stund jeg også,og da jeg fikk vaktene mine for november og desember fant jeg ut at denne jobben vil jeg ikke tilbake til etter permisjonen min. Fikk vel til sammen 13 vakter fram til jeg går ut i ferie den 13.desember,og det er da inkludert mine fastvakter. Må si jeg fikk mest lyst til å grine der og da,særlig når andre fikk mye mere enn meg.Og jeg trenger jo pengene frem til jeg går ut i permisjon,takk og pris at samboer får feriepenger fra gamlejobben i januar.

Hva sexen gjelder,så er det vel jeg som er et hinder her. Jeg har ikke lyst på sex,særlig ikke nå som vi endelig har klart å holde på babyen og jeg ikke har mista som tidligere. Kanskje det er det mennene deres er redde for,at sexen skal skade fosteret og at dere skal miste det. Vet selv hvordan det er å tenke slike tanker,så kanskje det er noe dere bør ta opp med mennene deres. Når samboer spør om sex,sier jeg klart at jeg er redd for at sexen skal skade fosteret. Og han vet jo hvor langt nede jeg var i fjor,så han vil ikke at jeg skal gå gjennom det samme denne gangen også. Men det hender innimellom at jeg klarer å slippe denne frykten litt,og la han få den nærkontakten han ønsker.Er jo viktig for forholdet vårt også:)

 

[Polly32]

Dette er en vanskelig situasjon, hjelper ikke at hormonene er over alt. Får prøve å snakke med mannen igjen og se om han vil svare meg denne gangen. Takk for svarene jenter, det hjelper veldig!